För 4 år sedan blev du och jag vi.

12:18

Fyra år är 1462 dagar. Det är så många dagar jag fått ha allt det jag någonsin velat ha. Innan det här hade jag redan hunnit bli dramatisk och känna att ingen, någonsin, skulle kunna älska mig. Att jag för alltid skulle vara ensam. Jag hade gått och längtat efter att bli sedd och accepterad för både mina goda sidor och de sidor jag helst aldrig visar. Att få bli älskad för just den jag är. Det har jag nu fått bli i fyra hela år, och det tänker jag aldrig ta för givet.



Det händer mycket under ett år, vilket betyder att det händer ännu mer under fyra. Vi har gått igenom stunder av euforisk lycka och stunder av sorg och frustration. Vi har skrattat, gråtit, grälat och kastat saker. Vi har skött om varandra när den andra är sjuk eller ledsen och vi har överraskat varandra med skivor eller choklad under den gråa vardagen. Vi har hanterat misslyckanden, ätstörningar och ångestattacker. Vi har njutit av att resa ihop, se våra favoritartister samt av att äta god mat. Vi har format lägenheten vi bor i till ett gemensamt hem där vi båda helst spenderar vår tid. Vi är varandras stöd och det är här vi kan fly från allt annat som händer i världen. Det är här ingen kan göra oss illa, och det är här ingen annans åsikter får plats.


Jag är ingen lätt person att vara med, och det är i och för sig säkert ingen annan heller. Ändå är han kvar. Jag vill inte sitta här och ge en bild av att vår relation är problemfri, för det är nog ingen relation - men det jag säger är att vår relation är perfekt oavsett. Att få leva med någon som delar samma grundvärden och med någon som det är lätt att göra beslut med i vardagen är guld. Att leva med någon som det är lätt att prata öppet med och med någon som vill samma saker av livet, av resor och av själva vardagen är extremt lyxigt.


Vi är ändå två starka personligheter med väldigt många olika åsikter också, och nästan varje dag grälar vi om något. Vi grälar om små saker, om små åsikter. Vi grälar en stund och så är allt bra igen. Vår relation är inte felfri, men den är vår. Den är unik. Den är rätt, för oss. Den har formats under de senaste fyra åren och jag är lika kär nu som då. Skillnaden mellan nu och då är att vi har mera erfarenheter, några få skrattrynkor till under ögonen och att fjärilarna i magen bytts ut mot en stark känsla av tillit och säkerhet mellan oss. "Jag vill, i mitt liv, få älska någon som älskar mig" skrev Jonas Gardell. Jag är tacksam för att ha fått göra det, och jag hoppas jag får göra det länge till.


You Might Also Like

2 comments