Är telefonen boven eller den innovativa lösningen?

11:09

Enligt HS artikel är barn mer ensamma och isolerade än tidigare. Vi mår dåligt, känner oss otillräckliga och ledsna. På universitetet pratas det om entreprenör-diskursen - om hur vi alla borde vara nätverkande, ambitiösa och självstyrande individer. Min hjärna däremot känns som Ring III klockan 16 på en fredag eftermiddag och har nu i november varit tröttare än vanligt. Har allt detta att göra med vädret och vitaminbrist, ett mer individualistiskt samhälle eller för stora krav? Kanske. Eller så har det att göra med telefonen.

Är telefonen den onda makten i vårt samhälle? Är det igenom telefonen som det tjuvlyssnas på oss, igenom vilken vi uppmuntras konsumera mera och oftare och igenom vilken vi känner oss otillräckliga i våra relationer samt i jämförelse med alla andra. Eller är telefonen bara en viktig, innovativ uppfinning som underlättar livet och gör världen mindre?

Det finns säkert många orsaker till varför vi mår dåligt, varför människor är ensamma och varför vi ser upp till vissa människotyper mer än tidigare. Ändå är det telefonen och sociala medierna som ofta får ta en del av smällen då detta diskuteras, och jag tror inte det är helt i onödan.  I augusti i år spenderade jag en vecka i Grekland och använde då inte min telefon en enda gång. Det fanns en obeskrivlig frihet i att inte veta vad som händer, vad andra gör eller känna pressen av vad man själv borde göra. Det kändes befriande och magiskt att sitta på stranden, lyssna på vågorna och faktiskt bara vara där i stunden.

I november har jag använt min mobil i stora mängder. Jag har suttit fast med skolarbeten jag känt varit för svåra att hantera och då tar jag lätt till sociala medierna för att prokrastinera. Jag har tittat på mängder av bilder, läst mängder av statusuppdateringar och kollat på flera timmar av videon. Jag känner mig inte ensam eller ledsen, men jag känner mig okreativ. Min hjärna sitter i lås då alldeles för många intryck, tankar och känslor bombarderar hjärnvägarna samtidigt.

Jag tror inte telefonen är en dålig uppfinning, men jag tror det finns problem i hur vi använder den. Det fanns en stor skillnad i hur jag mådde då jag inte använde den, hur jag mår när jag använder den måttligt och hur jag mår när användningen går över styr. I det första faller läser jag flera böcker under en vecka, i det tredje fallet läser jag inget annat än Instagram-captions. I det första fallet har jag konversationer med både människor jag känner och inte känner face to face, medan mina sociala vanor i det tredje fallet begränsas till att gilla andras bilder.

Blir vi sämre vänner, familjemedlemmar och medmänniskor när faller in i telefonen värld? Blir vi kallare? Är det därför barnen mår sämre, för att det här är världen de växer upp i? Jag tror inte det är hela orsaken, men jag tror det är en del av förklaringen.

Om telefonerna slutade fungera för en dag, om vi för ens en dag skulle möta varann människa för människa, då tror jag något magiskt skulle kunna hända i flera liv. Att få bli sedd på riktigt, inte bara i form av likes och kommentarer. Det tror jag världen behöver mera av. Det är något jag vill ge mera av.

You Might Also Like

0 comments