2017 | DEL 2

13:48

Idag är det sista dagen av 2017 - hur snabbt kan 365 dagar gå? Helt otroligt. 

Jag hoppas ni alla får en underbar kväll och ett fint firande. Men högst av allt hoppas jag att ni får ett lyckligt och magiskt 2018! Ta nya steg, börja en ny hobby, spendera mera tid med människor du älskar. Själv hoppas jag på, och är färdig att jobba för, att nästa år ska bli det bästa året av mitt liv hittills. Can't wait!

Men före vi går vidare ska vi ännu kolla på det andra halvåret av 2017. Vad hände, hur var det, hur kändes det?



I juli åkte jag och Arto på en veckas semester till Sverige, vilket vi hade stort behov av. Det var så skönt att spendera en vecka genom att få färdig mat på bordet, få ligga på gräset och sola, och bara njuta. Och så fick vi ju göra Carolina Reaper Challenge också, vilket var gaaaalet! Livet här hemma hade blivit väldigt allvarligt och vuxet - mycket att ta hänsyn till och tänka på just där och då. Men lyckligtvis fick vi en veckas ledighet från det, och alla bitar började snabbt falla på plats efter vi kommit hem från våran resa. Dessutom fyllde Arto år, och vi fick se Red Hot Chili Peppers live för andra året i rad. Mycket gott och fint!


I augusti var det mycket nya och fräscha vindar som fick plats; sommarjobben tog slut, och jag började studera, medan Arto började på ett nytt jobb som han stormtrivts på. Dessutom tog vi del av Helsingfors börs öppna dagar, vilket var spännande och inspirerande då vi båda blivit allt mer intresserade av investeringar och pengar överhuvudtaget.



Studierna började på riktigt för min del, och det var mycket blandade känslor. Samtidigt hade jag jobbat väldigt hårt för att komma in och visste att utbildningen jag kommer få är extremt viktig för mig, men samtidigt kände jag att jag hade svårt att passa in. Har alltid tidigare haft det väldigt lätt för att passa in och hitta egna cirklar, och det var inte förrän nu jag märkte hur lätt det tidigare hade varit, och hur svårt det var nu. Inget kändes bara riktigt rätt; det var lite som att försöka tränga en cirkel i en triangel. Det var absolut inte någonting någon gjorde eller inte gjorde, utan var bara något som inte satt riktigt rätt med mig från första början. Var inte själv värst aktiv socialt från början, vilket säkert var en stor faktor i det hela, men det beslutet gjorde jag medvetet och ångrar inte det. Men givetvis hade det säkert sina konsekvenser gällande alla blandade känslor. Njöt dock direkt från början av att få studera igen, och har träffat mycket intressanta och fina människor. Men samtidigt gick min egen självkänsla ner under höstmånaderna väldigt mycket - började plötsligt känna att jag inte är lika smart som alla andra, och att jag ständigt måste visa mig värdig av den studieplats jag fick. Det har varit svårt, och ganska jobbigt, och den här känslan började prägla min tillvaro från och med september. 


I början av oktober åkte Arto och jag på en gratis kryssning till Sverige, och den dagen var även en av mina höjdpunkter på året. Vi gick omkring i stan, köpte några små souvenirer och åt på Max. Resan hem var dock ganska så mycket tuffare; det var nämligen storm till havs! Båten blev 3 timmar sen och båten hade gungat så mycket under natten att vi båda två kände värsta gungningen i skallen hela följande dag :D Det var rätt skrämmande, men även minnesvärt! Därtill åkte Arto, hans bror och jag på en Opeth konsert. Mina första tentor gick även bra!



Det bästa med november var Queen och Adam Lambert konserten Arto och jag gick på. Queen har varit mitt favoritband sedan 6-7 år tillbaka, och jag hade aldrig ens vågat tänka tanken att jag någon gång skulle kunna få se ens en del av bandet live. Det var otroligt! Dessutom gjorde Adam Lambert ett alldeles otroligt bra jobb som solist. Samma dag var det även öppet hus på riksdagshuset, så vi tog oss en sväng förbi där med. 



Början av månaden spenderades som volontärer på Slush, vilket var en otroligt upplevelse. Jag höll på med live-tweeting, och fick därmed lyssna på väldigt intressanta och lärorika presentationer och diskussioner. Därtill hade vi våra sista tentor för året, vi firade Finlands 100-års jubileum och så jobbade jag i ett par veckor. Har även reflekterat mycket på det här året, och på allt jag lärt mig om mig själv och det omkring mig. Har börjat komma till en känsla av att jag är bra som jag är, och att jag är värdig allt det jag fått i livet och det jag har. Att jag är värd min studieplats, och att jag är värd alla fina upplevelser, och att jag får stå för det jag är och känner. Bara jag håller i den här insikten och självkänslan så kommer nästa år bli ett ännu mer magiskt och vackert år. 

Tack för det här året nära, kära och alla andra! Vi ses igen, nästa år.
Gott nytt år! 

You Might Also Like

0 comments